Inte alltid som man tänkt sig

Vi har hälsat på min farmor idag.
Besöket var tänkt att inledas med att Elsa var lucia.
Hon hade vit klänning, röda strumpbyxor, rött band i midjan och snövita benvärmare.
När vi kom fram skulle hon hålla i sitt tärnljus och bjuda farmor på pepparkakor ur en änglaburk.

Jag hoppades att hon skulle vara vaken i bilen för ibland kan hon bli lite vilsen och blyg om vi kommer fram till någon och hon blir väckt.

Hon somnade efter 10 minuter

När vi svängde ner på grusvägen till farmor hörde jag att hon rörde på sig.
Samtidigt kände jag en ganska stark doft...

När jag parkerat och lyfte upp henne började hon störtgrina ungefär samtidigt som jag kände något blött vandra från blöjan, genom strumpbyxorna, ut på benvärmarna.
En snabbkik på lusselinnet som inte längre var vitt bekräftade misstanken.

Elsa gjorde entré i upplösningstillstånd, jag var svettig och hade bajs på jackan och händerna.
Farmor fick snabba sig att hämta fram handdukar och papper.
Låt mig säga att det välstädade badrummet inte var sig likt efter vår framfart.

Efter en stund hade vi hämtat oss, städat och sköljt upp kläder. Elsa lekte och pratade som aldrig förr och jag fick äntligen lussebullar som var gula och smakade saffran.

Vi satsar på ett nytt lussefirande på dagis på måndag.